Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Morgan Johansson till Rättssociologen för att samtala om hur rätten fungerar i samhället

Hur fungerar regler och lagar i praktiken? I eftermiddags samlades ett 60-tal personer i universitetshuset i Lund för att diskutera ämnet rättssociologi och frågan om hur rätten fungerar i samhället. Rättssociologiska institutionen bjöd in sitt breda nätverk av bland annat arbetsplatser som har erbjudit våra studenter praktikplats till en eftermiddag med presentationer, panelsamtal och mingel.


Panelsamtal ledd av Andreas Ekström med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, målsägandebiträde Ulrika Rogland, professor i rättssociologi Reza Banakar och hovrättspresident Ralf G. Larsson.
Panelsamtal ledd av Andreas Ekström med professor i rättssociologi Reza Banakar, målsägandebiträde Ulrika Rogland, justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och hovrättspresident Ralf G. Larsson.

 

Eftermiddagen inleddes av Docent Måns Svensson som berättade att rättssociologi för honom handlar om regelefterlevnad.

– Lagar och regler i sig uppnår inte särskilt mycket när de inte används eller fungerar i samhället. Jag är intresserad av varför människor följer lagen. Vad är det som gör att folk väljer att följa lagen?

Nästa programpunkt handlade om rättssociologi i praktiken. Först berättade Annika Wågsäter, trygghetssamordnare i Landskrona kommun, om hur det är att ta emot praktikstudenter, om vilken nytta hon har haft av praktikanter och hur mycket det ger en arbetsplats.

– Vi vitaliseras när någon kommer och ställer frågor. Varför gör ni så här? Sedan får vi även studenternas teoretiska resonemang med oss i de arbeten som studenterna gör för oss, sa Annika Wågsäter.

Studenten Atrin Ramazan Ghambari pratade sedan om sin praktik på Malmö häkte, om hur hon först gick i uniform för att smälta in bland de andra anställda, men sedan övergick till civila kläder då hon intervjuade ett stort antal intagna ungdomar på häktet. Hon trivdes med den självständighet som hon fick i skrivandet av sin rapport och kom snabbt fram till att morgonmötet var guld värt för att hänga med i det som skedde på arbetsplatsen.

Filosofie doktor Lina Wedin Hansson berättade sedan vad rättssociologin har betytt för henne på vägen från juridiken via forskningen och politiken till sitt nuvarande jobb som hållbarhetschef i Trelleborgs kommun.

Panelen, ledd av journalist Andreas Ekström, var ganska eniga om att rätten inte hänger med då samhället digitaliseras. Målsägandebiträde Ulrika Rogland tog ett exempel med så kallade dickpics som hon menar har blivit normaliserade hos barn som inte reagerar på dem. Barnen tror att det är ok att skicka bilder på sitt kön till folk.   

– Internet har blivit ungdomarnas och barnens arena. De vuxna hänger inte med och då skapas nu normer som vi inte är inblandande i, sa Ulrika Rogland.

Hur normer påverkar lagstiftning, och tvärtom hur lagen påverkar våra normer diskuterades också.

Rätten lyckas förändra våra normer ibland, så som i fallet med barnaga där många svenskar var emot en ny lag som förbjöd aga, men där opinionen ganska snabbt svängde efter att lagen börjat gälla 1979. Men på nätet, där både vuxna och barn spenderar så mycket tid idag, är det svårare att lyckas reglera med lagar.   

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson menade att två faktorer driver rättsutvecklingen framåt, dels hur omgivningen förändras, där det digitala är ett exempel på en arena som inte funnits innan, men även hur våra värderingar förändras påverkar vilka lagar som stiftas.  

 

Emma Lord