”I det här fallet har det varit AD:s uppgift att bedöma om LU:s beslut att avskeda forskaren varit lagligen grundat …”, skriver Håkan Hydén i Dagens juridik. Arbetsdomstolen ansåg att Lunds universitets beslut – att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning – varken var juridisk eller saklig grund för avsked. Universitets beslut om oredlighet i forskning, menade domstolen, betydde inte automatiskt att förutsättningar för avsked förelåg..

Arbetsdomstolen har därför juridiskt prövat bevisningen om forskningsfusk som Lunds universitet presenterat. I domen skriver arbetsdomstolen att universitetet inte påvisat att forskaren är skyldig till oredlighet i forskning. ”Frågan om det faktiskt har förelegat forskningsfusk eller ej besvaras inte av den juridiska prövningen,” skriver Håkan Hydén. ”Den konstaterar enbart att Lunds universitet vid en juridisk prövning inte presenterat tillräckliga skäl att hävda att det föreligger forskningsfusk.”

LU:s rektor Torbjörn von Schantz skriver i Sydsvenskan att AD varit oförmögen att värdera bevisningen universitetet presenterat. Håkan Hydén svarar i samma tidning att det är osannolikt att välmeriterade personer med många års erfarenhet av dömande verksamhet inte kan värdera bevis och påpekar att ”Den som inte accepterar en dom lär inte heller förstå de resonemang som lett fram till den”.

Arbetsdomstolen noterar också att universitetet inte tillräckligt bemött invändningar mot att forskningsfusk inte föreligger från den avskedade forskarens ombud.

”Här står uppenbarligen två olika synsätt mot varandra. Vetenskapens bedömningar om vad som är sant/falskt står mot juridikens rätt eller fel. Detta gör att det säkert också är en fråga om kommunikation. Vad man kan konstatera är att LU i det aktuella ärendet i vart fall inte lyckats framställa sin sak på ett sätt som övertygat domstolen,” avslutar Håkan Hydén i Dagens juridik.

Håkan Hydéns personliga sida på Rättssociologiska institutionens webbplats.