Festskriften till Håkan Hydén uppmärksammar att det 2018 är 40 år sedan Hydén disputerade, 30 år sedan Hydén blev professor i rättssociologi vid Lunds universitet och 10 år sedan Hydén blev innehavare av professuren till minne av Samuel von Pufendorf vid samma universitet.

Festskriften innehåller bidrag från ca 60 forskare från olika universitet, från flera olika länder och med flera olika ämnestillhörigheter. Överlämning skedde under festliga former på Rättssociologiska institutionen fredagen 1 februari. I inledningen skriver redaktörerna att Håkan Hydén på ett alldeles särskilt sätt personifierat Lunds universitets motto, att vara beredd till bådadera, då han ägnat sig åt både samhällsvetenskap och rättsvetenskap, men även haft ett starkt engagemang för att kommunicera med det omgivande samhället vid sidan av sitt uppdrag som forskare och lärare. Rättens betydelse i samhället och hur digitaliseringen påverkar samhället har varit återkommande teman, och genom att lyfta fram betydelsen av normen har Hydéns forskning lämnat bestående avtryck i rättssociologisk forskning.

Håkan Hydén hade blivit förvarnad om bokens existens, men blev mycket glatt överraskad över antalet medverkande och festskriftens bredd. Det handlar om 53 bidrag varav 17 på engelska. Den geografiska spridningen på bidragen är stor och sträcker sig från Porto Alegre i Brasilien (Germano Schwartz) till Sydney i Australien (Ziegert). Från Europa dominerar de nordiska länderna som samtliga är representerade. Nationellt återfinns bidrag från de juridiska institutionerna vid Umeå, Karlstad, Uppsala, Stockholm, Örebro, Lund och Malmö universitet samt Kristianstad högskola.

I festskriften medverkar flera av Hydéns tidigare doktorander och hans opponent på avhandlingen från 1978, Klaus Ziegert hade inte bara skrivit ett bidrag utan dök också upp vid själva överlämnandet av festskriften. Doktorandkollegan från den tiden, Karin Widerberg har bidragit, och även medarbetarna i det första egna forskningsprojektet ”Rätten som administrativt instrument”, Ulf Stridbeck och Karsten Åström medverkar i festskriften.

Ämnesmässigt är även spridningen stor, med allt från sex, våld och löpsedlar till att kasta ägg på glassbilen. Här finns en grundlig analys av felparkeringsreglering ”i korsningen mellan effektivitet och rättssäkerhet” (Flodgren), av miljöns och klimathotets rättsliga utmaningar (Graver) liksom plädering av institutionell Etnografi som metod inom rättssociologi (Widerberg) och en förståelse av rättssociologins plats, inte som en brygga mellan rätts- och samhällsvetenskap, utan som en utveckling av sociologiska teorier om rätten (Ziegert).

I festskriften behandlas stora frågor som juridik, politik och mänskliga rättigheter (Bruun) och artificiell intelligens som normativ samhällsutmaning (Stefan Larsson).

Redaktörer är Karl Dahlstrand Reza Banakar från Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet och Lotti Ryberg Welander från Malmö universitet.

– Redaktörerna har fått greppa över mycket och lagt ner ett omfattande arbete att färdigställa festskriften vilket jag är tacksam för, säger Håkan Hydén.

Hydén kommenterar även vidare:

"I festskriften återfinns framstående rättssociologiska forskare såsom min efterträdare, Reza Banakar, Roger Cotterrell från London, Thomas Mathiesen, Inge Johanne Sand från Oslo, Hanne Petersen, Bettina Lehmann Kristansen, Anette Olesen, Ole Hammarslev från Danmark liksom Germano Schwartz från Brasilien samt framstående rättsteoretiker som Hans Petter Graver från Oslo universitet, Håkan Gustafsson, Karlstad universitet, Kaarlo Tuori, Juha Karhu, Niklas Bruun alla från Helsingfors, Peter Wahlgren, Stockholms universitet, Ulf Petrusson och Eva Marie Svensson från Rättsvetenskapliga institutionen i Göteborg.

Mest överraskande var nog annars att så många framstående rättsvetare inom olika rättsområden medverkar i festskriften. Utöver mina kollegor från Lund, Boel Flodgren, Ann Numhauser Henning och Birgitta Nyström, återfinns här inom civilrätten ledande forskare som Håkan Andersson, Jan Kleineman, Mårten Schultz och Örjan Edström, inom straffrätten P.O. Träskman  och Claes Lernestedt. Internationell miljörätt är företrätt genom Jonas Ebbesson, rättshistoria genom Kjell Åke Modéer, kriminologi genom Janne Flyghed, skatterätt genom Åsa Gunnarsson och socialrätt genom Ruth Mannelquist, Annika Rejmer och Astrid Schlytter, de två sistnämnda tidigare doktorander till mig.

Glädjande var också att återfinna representanter från andra ämnen som Media och kommunikationsvetenskap, Gunilla Jarlbo, som jag samarbetat med, Statsvetenskap genom Magnus Jerneck, kollega i Wahlgrenska stiftelsen samt Krister Thelin, f.d. hovrättslagman och statssekreterare och god vän."

Länk till förlaget på juristforlaget.bokorder.se

Tryckningen av festskriften har möjliggjorts med bidrag och stöd från Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning, Wahlgrenska stiftelsen och Stiftelsen Juristförlaget i Lund.