Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nytt forskningsprojekt undersöker effekterna av näthat mot journalister

Ökande mängder hot och hat riktat mot journalister riskerar att underminera centrala demokratiska koncept. Problemets omfattning studeras på Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet.
toppbild hot och hat mot journalister

Under de senaste tio åren utsätts allt fler journalister för hatiska eller hotfulla meddelande på internet. Trenden har bland annat resulterat i självcensurerande beteende och ytterligare psykologiska påfrestningar i en redan ansträngd arbetsmiljö. Mest utsatta är de journalister som bevakar migration, mångkultur, feminism och jämlikhet.

– I en mogen och välfungerande demokrati är oberoende journalistik av central betydelse. I dagens komplexa digitala medielandskap är det däremot allt svårare att uppfylla journalistiken demokratiska uppgift, där hat och hot mot journalister utgör en del av problematiken. Utvecklingen riskerar att leda till att vissa perspektiv och fakta gradvis tystas i den offentliga debatten, vilket kan medföra större samhälleliga konsekvenser, säger Oscar Björkenfeldt, doktorand vid Rättssociologiska institutionen, som undersöker hur hat och hot mot journalister försvagar demokratiska värden.
 
Det rättsliga stödet är begränsat för journalister som utsätts för näthat. Rättsväsendets kunskap om internettrakasserier är ofta begränsad, särskilt när det kommer till opinionsbildare, och många fall rapporteras inte.

– Det finns en mängd rättsliga problem kopplade till internets globala räckvidd och stora sociala medieföretags egna reglering av hot och hat på internet. Därutöver är ett av de största problemen att avgöra om näthatets skadliga konsekvenser är tillräckliga för att inskränka den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Oscar Björkenfeldt undersöker strukturer och omfattningen av hotfulla och hatiska kommentarer genom datautvinning på Twitter. Alla kommentarer riktade till omkring 2000 journalister samlas in och analyseras i realtid under två år. Intervjuer och en enkätundersökning används för att mäta bland annat graden av självcensur och rättsapparatens förmåga till skydd och stöd.

 

Bild på Oscar Björkenfeldt av Emma Lord.Oscar Björkenfeldt är doktorand i rättssociologi med finansiering från Brottsoffermyndigheten (Brottsofferfonden). Han har en master och en kandidat i rättssociologi från Lunds universitet; och har sedan tidigare arbetat som junior analytiker hos Oxford Research AB samt som forskningsassistent vid Lunds universitet.

Senaste nyheter

2020-06-02

Kriminologiskt forskningsprojekt om nordiska länders rättsliga ageranden mot exploatering av migrantarbetare

Kriminologiskt forskningsprojekt om nordiska länders rättsliga ageranden mot exploatering av migrantarbetare
2020-06-01

Håkan Hydén förklarar varför Arbetsdomstolen ogillar att Lunds universitet avskedat en fuskanklagad forskare

Håkan Hydén förklarar varför Arbetsdomstolen ogillar att Lunds universitet avskedat en fuskanklagad forskare
2020-05-18

Hur nordeuropeiska välfärdsstater använder byråkratiskt våld mot asylsökande

Hur nordeuropeiska välfärdsstater använder byråkratiskt våld mot asylsökande
2020-05-15

Oscar Björkenfeldt intervjuad i SR P1 om argumentationsstrategier på nätet

Oscar Björkenfeldt intervjuad i SR P1 om argumentationsstrategier på nätet
2020-05-15

Lena Svenaeus expert i regeringens utredning om jämställda livsinkomster

Lena Svenaeus expert i regeringens utredning om jämställda livsinkomster

Rättssociologiska institutionen

Lunds universitet
Besök: Allhelgona Kyrkogata 18 C
, 223 62 Lund


Postadress: Box 42, 221 00 Lund

Samhällsvetenskapliga fakulteten