Kring valet 2014 märkte Heraclitos Muhire att det fanns en potentiell jävsituation då den avgående regeringen vid maktskiftet gick över till höga befattningar inom samma branscher de tidigare beslutat om privatiseringar och nedskärningar inom.
– Efter att ha suttit i regeringsmakt i åtta år och infört nedskärningar i staten och privatiserat statliga tjänster går samma ministrar över till tunga poster i näringslivet i samma bransch som de varit med om att privatisera, säger han.
Politikers övergångar till branscher där de haft politiskt inflytande följdes av anklagelser om personlig vinning. Tidigare finansminister Anders Borg gick till styrelseposter i Kinnevik och Millicom. Tidigare landstingsrådet i Stockholm Filippa Reinfeldt gick till vårdbolaget Aleris. Liberalernas före detta partiordförande Nyamko Sabuni anslöt till PR- och kommunikationsvärlden och ÅF. Heraclitos Muhire hade vid tillfället precis börjat läsa Kandidatprogrammet i kriminologi vid Lunds universitet. Konflikten kring politikernas övergångar till näringslivet kom senare att bli utgångspunkten i hans masteruppsats vilket även är en snarlik ingång i hans doktorsavhandling.
Doktorandprojektet handlar om revolving doors till den privata sektorn. Revolving doors, eller svängdörrar, är en företeelse inom politiken då personal rör sig mellan roller som lagstiftare eller tjänsteman på regleringsmyndighet å ena sidan, och som medlemmar i de branscher som påverkas av lagstiftningen å andra sidan.
Svängdörrarnas historia i Sverige kan kopplas till 80-talets nyliberala reformer. Omfattade avregleringar, skattesänkningar och privatiseringar blev starten på en gradvis sammansmältning av den politiska och den ekonomiska eliten.
Heraclitos Muhires forskning fokuserar på hur interaktionen mellan stat och näringsliv ser ut gällande regleringen av karriärskiften. Med studien tänker han ta reda på hur vanligt det är att statstjänstemän hoppar mellan privata företag och politiken och vilken socio-rättslig effekt detta har.
– Det handlar om jämlikhet, rättssäkerhet och förtroendet för folkvalda. Det ska bli intressant att se vilka branscher som är ute efter vilka statstjänstemän.
År 2018 kom en lag med syfte att reglera karriärskiften för ministrar och statssekreterare för att minimera risken för jäv och andra intressekonflikter. En karensnämnd inrättades som kan besluta om tolv månaders karens för statstjänstemän som vill verka inom branscher de haft inflytande inom. En viktig detalj är att de själva ansöker och rapporterar sina övergångar till karensnämnden. Heraclitos Muhire kommer undersöka hur den här regleringen av svängdörrar tillämpas genom att intervjua både lagstiftare och ansökare. Han påpekar att karensnämnden själva anmärker på att systemet är svagt.
– Man litar på att man tar tillvara på sitt rykte då en otillbörlig övergång hade inneburit stor kritik i media. Från lagstiftningens håll litar man på att dessa mekanismerna ska stoppa eventuellt fulspel men påföljden för en övergång innan karensperiod bara är en skriftlig kritik.
Han ser att det uppstår en konfliktlinje när personer med stor kompetens och erfarenhet inom myndigheter går över till privat sektor. Det blir ett kompetenstapp för myndigheten och konkurrensfördelar för branschen.
– Man tänker att Sverige är ganska fritt från intressekonflikter och att alla sköter sig. Det kanske är därför den här typen av övergångar från myndigheter till näringsliv är en gråzon. Det kan eventuellt förklara varför det finns så få studier på området i Sverige, säger Heraclitos Muhire.