Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Intresse för kommande resultat om journalisters tillit till rättsväsendet

Oscar Björkenfeldt intervjuas under Klara K-dagen.
Oscar Björkenfeldt intervjuas under Klara K-dagen. Foto: Ivan da Silva

Oscar Björkenfeldts forskning uppmärksammades i flera sammanhang kring månadsskiftet.

Den 27 oktober gästade Oscar Björkenfeldt ledarskapsbyrån Klara K:s konferens Klara K-dagen för att prata om hur hot och hat mot journalister och andra offentliga personer utgör allvarliga demokratiproblemen. Han delade scen med bland annat jämställdhetsminister Paulina Brandberg, Centerpartiets avgående partiledare Annie Lööf och Lusine Djanyan som är en av Pussy Riots ursprungsmedlemmar.

Kort därefter skrev Sveriges radios VD Cilla Benkö i Expressen under rubriken ”Kampen för det fria ordet sker på liv och död” och refererade till Oscar Björkenfeldts pågående forskning.

”I Sverige finns ett lagförslag om att skärpa det straffrättsliga skyddet för journalister, som väntas träda i kraft den 1 juli 2023. Det är välkommet, inte minst med tanke på att det enligt en ännu inte publicerad vetenskaplig artikel av Oscar Björkenfeldt, doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet, finns stora problem med journalisters tilltro till rättsväsendet vid olagligt näthat,” skriver Cilla Benkö.

En engelsk version av Cilla Benkös text publicerades internationellt av Public Media Alliance, International News Safety Institute, och European Broadcasting Union.

Den nya forskningen bygger på en enkät Oscar Björkenfeldt och Måns Svensson skickade till Journalistförbundets medlemmar. Av de 3000 journalister som svarade på enkäten upplevde var femte att rättsväsendets förmåga att hantera hat och hot är ganska eller mycket bra. Drygt hälften tyckte att rättsväsendet var ganska eller mycket dåligt i sammanhanget. Det beror särskilt på att polis och åklagare har svårt att tekniskt utreda brott på internet och att nätbrott nedprioriteras. Många journalister upplever att det lett till att hat och hot mot dem normaliserats. Konsekvensen är att mer än hälften av de svarande journalisterna anpassar sin rapportering eller avstår helt från att rapportera om exempelvis migration och jämställdhet som genererar mer trakasserier än andra ämnen.

– Rättsväsendet behöver börja beakta att hot och hat mot journalister påverkar det offentliga samtalet och inte bara den enskilt utsatta. På samma sätt måste arbetsgivare och rättsväsendet arbeta mer systematiskt även med lindrigare former av påhopp. På ingen annan yrkesplats skulle man acceptera att utsättas på det här sättet, säger Oscar Björkenfeldt svenska Journalistförbundets tidning Journalisten, som också rapporterade de nya resultaten.

 

Läs mer om Oscar Björkenfeldts forskning på hans personliga sida.