Lagförändringen som gör ringa nedskräpningsförseelser straffbara böter kom till för att minska miljöskador och spridningen av mikroplaster i natur, städer och vatten. Riksdagen har tidigare röstat för att göra ändringar i miljöbalken så att Sverige efterlever EU:s direktiv om att minska plastavfall från engångsprodukter. Sydsvenskan skriver att 93 procent av svenskarna stödjer lagskärpningen men att sannolikheten att bötfällas för brottet är låg.

Rättssociologiska institutionens lektor Karl Dahlstrand säger till tidningen att lagändringen uppmärksammas kan nya social normer som upprätthåller lagen inrättas sig.

– Det finns en viktig inre sanktion att det där kändes inte bra, det är inte så man uppträder. De juridiska sanktionerna blir till en social sanktion, men det kan gå olika fort innan det händer, säger Karl Dahlstrand i Sydsvenskan.

Han beskriver vidare att trots vår miljömedvetenhet och stigmatisering av nedskräpning har vi ändå skräpat ner. Det blir särskilt tydligt när människor samlas utomhus i stora grupper, till exempel i parker eller på stranden. Till Sydsvenskan säger Karl Dahlstrand att det kan bero på förväntningar att någon annan städar upp.

– I och med att det är så viktigt att plocka upp så finns det tekniker och rutiner och system som städar. Vi är vana vid kommunal renhållning och städmaskiner. På nåt konstigt sätt kanske det får oss att skräpa ner.

Artikeln "Nu kan du få böter för en slängd fimp på gatan" finns tillgänglig för Sydsvenskans prenumeranter på sydsvenskan.se.

Besök Karl Dahlstrands personliga sida för information om hans vetenskapliga arbete.