I början av varje vårtermin bjuder Rättssociologiska institutionen in alla sina studenter för att lyssna till presentationer om pågående forskning. Syftet är att ge en panoramabild av vad rättssociologi kan vara i praktiken. Förra året tvingade coronavirus Panoramadagen att ställa. I år hölls presentationerna digitalt och det vanligtvis tre timmar långa eventet halverades för att minimera Zoom-trötthet.

Under nästan åtta år har Davor Vuleta studerat bakgrunden till överskuldsättning i Sverige, samtidigt som han arbetat hos Kronofogden. I Sverige har allt fler fått problem att betala sina skulder. Bland annat till följd av att normen ”spara nu, köp sen” förändrats till att handla på kredit eller avbetalning (”köp nu, betala sen”). Kronofogdens kunder är generellt positiva till myndigheten, då alternativet skulle vara våldsam indrivning, möjligtvis av personer i skinnväst. Två sätt att förbygga överskuldsättning är utbildning – två tredjedelar av Kronofogdens gäldenärer har inte avslutat gymnasiet – och goda förebilder.

Institutionens gästprofessor Anna Lundberg granskar den svenska asylpolitiken och har bland annat forskat om lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökt asyl i Sverige under åren 2015-2017. Projektet går under namnet Asylkommissionen och är baserat vid Linköpings universitet. En viktig del i forskningen har varit att intervjua människor med erfarenhet av att söka asyl i Sverige mellan 2015 och 2017. Projektet har publicerat flera rapporter, bland annat om hur den svenska rättssäkerheten förändrades efter 2015 och om sanitets- och hälsoskyddsbrister på Migrationsverkets förvar under coronakrisen.

Oscar Björkenfeldt läste både sina kandidatstudier och mastersstudier vid Rättssociologiska institutionen. Nu doktorerar han om hot och hat mot journalister och konsekvenserna det har för demokrati och yttrandefrihet. Digitaliserad kommunikation har gjort det lättare att kontakta och trakasserier journalister. Vanligast är förolämpningar och förtal, men nästan var fjärde journalist har blivit ofredad eller hotad. I förlängning leder hatet till självcensur och åsiktsförskjutning bland journalister för att slippa kränkningar.

Mellan 2003-2019 arbetade Per Wickenberg med sätt Barnkonventionen kan införas i utbildning i olika länder. Att öka barns delaktighet och inflytande i skolan och undervisningen var ett av de centrala målen med projektet. En av de mest effektiva metoderna visade sig vara införandet av skol- och klassråd där eleverna är fria att ta upp frågor som berör dem. Per Wickenbergs arbete utmynnade i det fakultetsöverskridande Barnrättsinstitutet vid Lunds universitet. Efter pandemin planerar han att undersöka vilken effekt stängningen av skolor till följd av coronavirus haft på barns utbildning.

Arbetskraftsexploatering och tillgången till rättvisa. Arbetskraftsexploatering kan innebära att inte få ut sin lön eller i svåra fall att leva under slavliknande förhållanden. Fenomenet är vanligast inom sektorerna bygg, restaurang och städning och drabbar både personer med arbetstillstånd och utan. Ett ytterligare problem för offer för arbetskraftsexploatering är att de ofta ses som brottslingar. På Rättssociologen driver Isabel Schoultz och Hera Muhire två forskningsprojekt på ämnet. Det ena undersöker lagstiftning och domar om människohandel och människoexploatering. I det andra studerar de polisiära förundersökningar och intervjuar fackförbundsrepresentanter och poliser.

Lektorerna Karl Dahlstrand och Peter Bergwall gör en enkätstudie om kränkningsbrott och upprättelse i form av brottsofferersättning. Projektet är en uppföljning på Karl Dahlstrands doktorsavhandling på samma ämne. Ungefär tio år skiljer studierna åt och resultaten delvis de samma.

– I vissa sammanhang kan man kanske säga att det finns ett allmänt rättsmedvetande, säger Karl Dahlstrand om resultatens likhet.

Han påtalar också att rättssociologisk forskning kan ha betydelse. Statens offentliga utredning ”Ersättning till brottsoffer” (SOU2021:64) refererar till forskningsprojektet och föreslår en lagändring i linje med forskningens resultat.

Läs mer om Rättssociologiska institutionens forskningsprojekt.