The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Måns Svensson

Måns Svensson

Senior lecturer (Leave of Absence)

Måns Svensson

Vi är oroade över senare ålderspension

Author

  • Kerstin Nilsson
  • Boo Johansson
  • Per-Olof Östergren
  • Roland Kadefors
  • Gunnar Aronsson
  • Margareta Torgén
  • Sten Gellerstedt
  • Lena Abrahamsson
  • Catarina Nordander
  • Kai Österberg
  • Ingmar Skoog
  • Pia Hovbrandt
  • Gerd Johansson
  • Mikael Widell Blomé
  • Mats Bohgard
  • Stefan Pinzke
  • Mikael Forsman
  • Peter Lundqvist
  • Anna-Lisa Osvalder
  • Inger Arvidsson
  • Peter Nilsson
  • Kerstin Persson Waye
  • Janicke Andersson
  • Clary Krekula
  • Elisabet Cedersund
  • Mona Eklund
  • Bengt Järvholm
  • Johan Stahre
  • Elisabeth von Essen
  • Maria Sjölund
  • Maria Warne
  • Lars Rylander
  • Mikael Ottosson
  • Mikael Stattin
  • Erika Wall
  • Anna Rignell-Hydbom
  • Kjell Torén
  • Susanna Toivanen
  • Måns Svensson
  • Carita Håkansson
  • Veronica Lövgren
  • Mats Hagberg
  • Lotta Delve
  • Kerstin Wentz
  • Anna L Larsson
  • Ann Bergman
  • Per Lindberg
  • Christofer Rydenfält
  • Kjerstin Stigmar
  • Gunnar Gillberg
  • Maria Albin
  • Lisa Björk
  • Satu Heikkinen
  • Åsa Tjulin

Summary, in English

Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla.

Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.
Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.
Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem.
Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.
Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.
Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.
Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.

Department/s

  • Division of Occupational and Environmental Medicine, Lund University
  • Work-related musculoskeletal disorders
  • Social Medicine and Global Health
  • EpiHealth: Epidemiology for Health
  • Department of Psychology
  • Sustainable occupations and health in a life course perspective
  • Ergonomics and Aerosol Technology
  • NanoLund: Center for Nanoscience
  • Environmental health and occupational health
  • History of Medicine
  • Internal Medicine - Epidemiology
  • Faculty Office
  • Active and Healthy Ageing Research Group
  • Mental Health, Activity and Participation
  • Environmental Epidemiology
  • History
  • EPI@LUND
  • Department of Laboratory Medicine
  • Department of Sociology of Law
  • Impact of Musculoskeletal Disorders
  • Human Movement: health and rehabilitation
  • Metalund

Publishing year

2017-12-20

Language

Swedish

Publication/Series

Dagens Samhälle

Document type

Newspaper article

Publisher

Kommunernas och landstingens tidning

Status

Published

Research group

  • Work-related musculoskeletal disorders
  • Social Medicine and Global Health
  • Sustainable occupations and health in a life course perspective
  • Environmental health and occupational health
  • Internal Medicine - Epidemiology
  • Active and Healthy Ageing Research Group
  • Mental Health, Activity and Participation
  • Environmental Epidemiology
  • EPI@LUND
  • Impact of Musculoskeletal Disorders
  • Human Movement: health and rehabilitation

ISBN/ISSN/Other

  • ISSN: 1652-6511