The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Oscar Björkenfeldt

Oscar Björkenfeldt

Doctoral student

Oscar Björkenfeldt

Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt

Author

  • Måns Svensson
  • Oscar Björkenfeldt
  • Fredrik Åström
  • Karl Dahlstrand

Summary, in Swedish

Rätten att uttrycka åsikter, att kritisera och att ifrågasätta är en del av en
levande demokrati. Ett demokratiskt samhälle måste vara öppet för olika
röster och ge alla möjlighet att komma till tals. Demokratin är beroende
av att människor deltar och engagerar sig i samhällsfrågor. Med rätten
till yttrandefrihet kommer också ett ansvar. Var och en bör skydda, värna
och bevara yttrandefriheten genom att respektera andra och bidra till en
samhällsdebatt fri från hot och hat. Tystas människor tystnar demokratin.
Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det är
positivt men för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot och
hat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning i sociala medier och
på så sätt få större genomslagskraft i dag än tidigare. Det kan missbrukas av
personer som inte vill bevara det demokratiska samhället.

Personer som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hot
och hat. Det gäller till exempel förtroendevalda, journalister, konstnärer,
opinionsbildare, forskare och representanter för det civila samhället. Utsatthet
kan också vara kopplat till exempelvis en persons kön, könsidentitet, hudfärg,
sexuella läggning eller ålder. När kvinnor och hbtqi-personer får hot och hat
riktat mot sig har det ofta att göra med kön och sexualitet.

På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Lunds universitet
och Högskolan i Halmstad genomfört en enkätundersökning som visade
att mer än hälften av de tillfrågade har känt sig kränkta av sådant som andra
skriver om dem på nätet. Särskilt utsatta är unga och personer med utländsk
bakgrund, och följden blir omfattande nivåer av självcensur bland dessa
grupper. Det innebär att de anpassar hur de uttrycker sig för att undvika hot
och hat, eller helt avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten. Det
demokratiska samtalet begränsas och viktiga röster riskerar att tystna.

Även denna kunskapsöversikt är ett resultat av samarbetet mellan Brottsoffer- myndigheten, Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. Den belyser olika frågor om näthat och demokratiskt deltagande, såsom vilka områden som genererar hot och hat, vilka samhälls- och yrkesgrupper som är särskilt utsatta och vilka konsekvenser näthat leder till.

Department/s

  • Department of Sociology of Law
  • Division of ALM, Digital Cultures and Publishing Studies
  • Department of Scholarly Communication
  • Lund University Centre for Business Law (Swedish abbr: ACLU)

Publishing year

2021-06-09

Language

Swedish

Document type

Report

Publisher

Brottsoffermyndigheten

Topic

  • Law and Society

Keywords

  • Näthat
  • självcensur
  • Normer
  • brottsoffer
  • demokrati
  • yttrandefrihet

Status

Published

Project

  • Hot och hat mot journalister: konsekvenser avseende yttrandefrihet och demokrati

Research group

  • Lund University Centre for Business Law (Swedish abbr: ACLU)

ISBN/ISSN/Other

  • ISBN: 978-91-983020-5-9