Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Karl Dahlstrand

Karl Dahlstrand

Universitetslektor

Karl Dahlstrand

Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt

Författare

  • Måns Svensson
  • Oscar Björkenfeldt
  • Fredrik Åström
  • Karl Dahlstrand

Summary, in Swedish

Rätten att uttrycka åsikter, att kritisera och att ifrågasätta är en del av en
levande demokrati. Ett demokratiskt samhälle måste vara öppet för olika
röster och ge alla möjlighet att komma till tals. Demokratin är beroende
av att människor deltar och engagerar sig i samhällsfrågor. Med rätten
till yttrandefrihet kommer också ett ansvar. Var och en bör skydda, värna
och bevara yttrandefriheten genom att respektera andra och bidra till en
samhällsdebatt fri från hot och hat. Tystas människor tystnar demokratin.
Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det är
positivt men för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot och
hat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning i sociala medier och
på så sätt få större genomslagskraft i dag än tidigare. Det kan missbrukas av
personer som inte vill bevara det demokratiska samhället.

Personer som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hot
och hat. Det gäller till exempel förtroendevalda, journalister, konstnärer,
opinionsbildare, forskare och representanter för det civila samhället. Utsatthet
kan också vara kopplat till exempelvis en persons kön, könsidentitet, hudfärg,
sexuella läggning eller ålder. När kvinnor och hbtqi-personer får hot och hat
riktat mot sig har det ofta att göra med kön och sexualitet.

På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Lunds universitet
och Högskolan i Halmstad genomfört en enkätundersökning som visade
att mer än hälften av de tillfrågade har känt sig kränkta av sådant som andra
skriver om dem på nätet. Särskilt utsatta är unga och personer med utländsk
bakgrund, och följden blir omfattande nivåer av självcensur bland dessa
grupper. Det innebär att de anpassar hur de uttrycker sig för att undvika hot
och hat, eller helt avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten. Det
demokratiska samtalet begränsas och viktiga röster riskerar att tystna.

Även denna kunskapsöversikt är ett resultat av samarbetet mellan Brottsoffer- myndigheten, Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. Den belyser olika frågor om näthat och demokratiskt deltagande, såsom vilka områden som genererar hot och hat, vilka samhälls- och yrkesgrupper som är särskilt utsatta och vilka konsekvenser näthat leder till.

Avdelning/ar

  • Rättssociologiska institutionen
  • Avdelningen för ABM och digitala kulturer
  • Avdelningen för Vetenskaplig kommunikation

Publiceringsår

2021-06-09

Språk

Svenska

Dokumenttyp

Rapport

Förlag

Brottsoffermyndigheten

Ämne

  • Law and Society

Nyckelord

  • Näthat
  • självcensur
  • Normer
  • brottsoffer
  • demokrati
  • yttrandefrihet

Status

Published

Projekt

  • Hot och hat mot journalister: konsekvenser avseende yttrandefrihet och demokrati

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-983020-5-9