Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Om projektet

Utgångspunkten för det här projektet är att undersöka hur och under vilka förutsättningar hat och hot mot journalister online försvagar yttrandefrihet och demokrati - och hur ett rättssociologiskt brottsofferperspektiv kan bidra till att motverka riskerna. Projektet är finansierat av Brottsofferfonden.

Bild på en telefon med och hjärtan

Problemområde

Journalister får allt svårare att verka fritt
Under det senaste decenniet pågår en utveckling, i Sverige och globalt, där journalister får allt svårare att verka fritt. Ett stort problem utgörs av den ökade utsattheten för kränkningar och hot online som riktas mot yrkesgruppen. Forskning visar att ett stort antal journalister känner sig utsatta på ett sätt som negativt påverkar deras psykologiska välmående. Det framkommer även att olika typer av självcensur tillämpas som ett resultat av utsattheten.

Vissa ämnen genererar mer hat
Utifrån tidigare forskning är det tydligt att journalister som bevakar vissa ämnen löper större risk att utsättas för näthat. Framför allt har man kunnat konstatera att näthatet inte sällan har kopplingar till rasistiska och sexistiska diskurser, vilket medför att journalister som bevakar frågor kring jämställhet och etnicitet är särskilt utsatta.

Konsekvenser för samhället
För en mogen och välfungerande demokrati är journalistkårens uppdrag att informera samhällets medborgare av stor betydelse. Det är således problematiskt för samhället om journalister yttrandefrihet begränsas och vissa perspektiv och fakta successivt tystas i det offentliga samtalet.

Begränsat rättsligt stöd
Det rättsliga stödet beskrivs i dagsläget som begränsat och flera journalister vittnar om att tilliten till rättsväsendet är låg. Utöver detta medför problematiken nya rättsliga utmaningar då lagstiftningen måste förhålla sig till det växande näthatet men samtidigt inte utveckla censurfunktioner som står i strid med det demokratiskt rättssamhälle.

Övergripande forskningsfråga
Projektets övergripande forskningsfråga är: Hur och under vilka förutsättningar riskerar hat och hot mot journalister online att försvaga yttrandefrihet och demokrati - och hur kan ett rättssociologiskt brottsofferperspektiv bidra till att motverka riskerna?

Projektdesign

Forskningsdesignen utgår från en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. För att besvara projektets frågeställning kommer följande fyra empiriska undersökningar att genomföras:

Studie 1: För att kartlägga onlinehatets utbredning och innehåll kommer vi använda oss av social media datamining i form av olika automatiserade tekniker för att samla in och analysera stora mängder användargenererade data. Metoden appliceras på ett urval digitala miljöer för att analysera hur svenska journalister omnämns online.

Studie 2: För att undersöka i vilken utsträckning journalister drabbas av hot och hat på nätet, knutet till en förståelse för hur de upplever situationen genomförs en enkätundersökning riktad mot verksamma svenska journalister. Enkätundersökningen avser även att genom socialpsykologiska teorier mäta och förstå självcensur inom den journalistiska professionen.

Studie 3: För att mer djupgående undersöka journalisters erfarenheter av hat och hot genomförs semistrukturerade djupintervjuer med journalister som i sin yrkesroll har utsatts för hot och hat över nätet. Intervjustudien fokuserar bland annat på rättsväsendets förmåga att erbjuda skydd och stöd; och hur journalister resonerar kring risken för att de ska anamma strategier som inbegriper självcensur för att skydda sig.

Studie 4: Som en del av projektets avslutande analys kommer ett antal nyckelpersonsintervjuer genomföras med personer som har, i förhållande till problemområdet, centrala positioner och insikter. Exempelvis politiker, experter, opinionsbildare eller fackliga ledare.