Tidigare prefekt Isabel Schoultz leder ett tidskänsligt forskningsprojekt som undersöker strategier mellan åklagare, försvarare och målsägandebiträden i rättegången mot Orrön (tidigare bland annat Lundin Energy). Hon valde därför att inte ställa upp för omval till prefekt.
Istället valde institutionen Anna Lundberg, docent i mänskliga rättigheter och professor i rättssociologi. Hon kom till Rättssociologen 2022 från Linköpings universitet och en professur i välfärdsrätt.
Hur har den första tiden som prefekt varit?
Året inleddes med beskedet att en av våra kära medarbetare gått bort under julhelgen. Det var mycket sorgligt och omvälvande.
Förutom det här sorgliga känns det som att jag kommer till dukat bord. Det finns en god stämning och stort engagemang bland kollegorna på institutionen. Det finns utvecklade rutiner att följa. Det finns också ett gott samarbete med prefekterna vid de andra institutionerna på fakulteten och med HR.
Jag brukar tänka att om jag gör som den tidigare prefekten så blir det bra.
Vad fick dig att acceptera nomineringen?
Jag tycker att det är en bra princip vi har inom akademin att akademiska ledare, seniora universitetslärare, också är chefer emellanåt. Så jag kände att det var min tur att göra det här nu. Det känns också spännande att prova på något nytt.
Vad vill du åstadkomma som prefekt?
Jag hoppas att vi blir ännu bättre på att vara just Rättssociologen, nämligen att bedriva utbildning och högkvalitativ forskning som har internationellt genomslag och en samhällsrelevans.
Något jag vill fortsätta med är det strategiska arbete vi gör med internationaliseringsarbete och för att bli ännu lite bättre på att dra in externa medel.
Och så vill jag att vi ska synliggöra betydelsen av rättssociologisk kunskap i samhället. Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet är en unik plats när det gäller rättssociologi som tvärvetenskapligt ämne. Det ska vi hålla fast vid.
Är det några andra utmaningar du ser framför mig?
Det finns en diskussion om att slå ihop institutioner. Det är ingenting som vi ser så särskilt positivt på i ljuset av den unika ställning vi har och vårt god internationella renommé. Men det är bestämt och vi kommer att göra detta på ett så bra sätt vi kan.
Sen finns det utmaningar som hela universitetsvärlden och inte minst samhällsvetenskapliga ämnen står inför. Vi har nått en kritisk gräns för undervisningstid. I samhället ser vi tecken på försök att inskränka yttrandefrihet. Vi ser hur samhället går i en auktoritär riktning som helhet. Mycket av denna utveckling sker med juridiken som verktyg för den mer auktoritära politiken.
Som samhällsvetare riskerar vi att anklagas för att vara för politiska när vi förmedlar rättssociologiskt samhällsrelevant kunskap. Det här är egentligen ingen ny utmaning, men den kan bli större under kommande år, samtidigt som den rättssociologiska kompetensen blir allt viktigare i samhället.
Hur påverkas din forskning av att du är perfekt?
Det blir lite mindre forskning för mig än vad det hade varit tänkt. Det beror delvis på att jag handleder flera doktorander vid Linköpings universitet. Min förhoppning är kunna kombinera forskning med att vara prefekt.
Sen påverkas ju min undervisning. Jag kommer inte har så mycket undervisning, vilket jag kommer sakna. Kontakten med studenterna är något av det roligaste och viktigaste vi gör som universitetslärare.