Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hög socioekonomisk status ger bättre chanser att få betalt vid tvångsförsäljning

En skylt om exekutiv aktion.
Foto: Brendel, en.wikipedia.org, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Att vara gift och ha hög inkomst och utbildningsnivå är fördelaktigt om du inte kan betala dina amorteringar.

I en kvantitativ studie publicerad i Journal of Consumer Policy konstaterar Mikael Lundholm, doktorand vid Rättssociologiska institutionen, att ”högre socioekonomisk status är positivt korrelerad med större potential för kompensation” vid en utmätning. Han drar också slutsatsen att korrelationen inte beror på jäviga förättningsmän, eftersom förhållandena mellan en fastighets pris och dess marknadsvärde i stort sett inte påverkas av låntagarens socioekonomiska status.

Bortsett från att utesluta partiskhet kan Mikael Lundholms uppgifter inte förklara varför det finns variationer i kompensation korrelerad med social-ekonomisk status. Han konstaterar att det kan bero på att låntagare med hög status gör bättre affärer eller underhåller sina fastigheter bättre. Ekonomiska trender, som stagnerande huspriser i områden med särskilda socioekonomiska profiler, kan också spela in. Lundholm drar slutsatsen att mer forskning behövs om drivkrafterna bakom de observerade socioekonomiska skillnaderna.

Lundholm skriver att det funnits en trend att skydda hypotekslåntagare som konsumenter när de tar lånet, men att skyddet är betydligt svagare när låntagaren står inför utmätning. Han föreslår att man implementerar konsumentskyddsnät som är relevanta även under en utmätning. Detta innefattar att utveckla alternativa hypoteksprodukter och att använda skuldlättnader för att kompensera för låg kompensation under utmätning för socioekonomiskt svaga låntagargrupper. Enligt Lundholm kan sådana skyddsnät bidra till att avhjälpa situationen genom att omfördela risk mellan långivaren, låntagaren och andra intressenter.

Studien är baserad på Kronofogdens data om exekutiva auktioner mellan år 2000 och 2014.

 

Läs Mikael Lundholms artikel "Compensation and Socio-Economic Status of Borrowers in Foreclosure: Evidence from Swedish Micro-data" på springer.com.

Besök Mikael Lundholms personliga sida för att läsa mer om hans forskning.

Mikael Lundholm

Mikael Lundholm är halvtidsdoktorand i rättssociologi med finansiering inom ramen för sin tjänst på Kronofogdemyndigheten.