Anna Lundberg

Forskningsområden

• Kollektiv rättsmobilisering
• Lokalt solidaritetsarbete
• Juridisk rådgivning
• Barns rättigheter

Jag är sedan 2022 professor i Rättssociologi. Min forskning handlar om kollektiv rättighetsmobilisering och lokalt solidaritetsarbete, i en samtid präglad av migration, ökade gränskontroller och ekonomiska åtstramningar på välfärdsområdet. Jag har ett särskilt fokus på juridisk rådgivning och barns rättigheter i en svensk kontext.

Pågående forskning

The dynamic life of Child Rights in three legal cultures. A comparative analysis of child custody cases

I samarbete med Monica Lindbekk, Rustam Urinboyev och Anna Sonander undersöker jag hur barns rättigheter tas tillvara i vårdnadstvister. Vi försöker besvara följande frågor: På vilka premisser och referenser baserar professionella som ska säkerställa barns rättigheter sina argument - lagstiftning, prejudikat, religiösa normer, barns och föräldrars åsikter, människorättsinstrument etc.? Vilka likheter och skillnader kan identifieras i Egypr, Sverige och Uzbekistan, och hur kan dessa förstås utifrån en jämförande ansats? Vilka är konsekvenserna för barns rättigheter i rättssystemet mer generellt? Vi analyserar rättsfall, dokumentation från domstolsförhandlingar, samt intervjuer med domare och andra yrkesverksamma. Det komparativa angreppssättet möjliggör en djupgående analys genom att varje fall ställs mot de andra. Barnkonventionen är en internationell konvention om mänskliga rättigheter som ger utrymme för skönsmässig bedömning. Yrkesgrupper har ett betydande inflytande på den praktiska innebörden av barns rättigheter, vilket påverkar barns villkor i rättssystemen.

Public employees’ mobilization against the Informers Act. (PEMA)

Med Jacob Lind (Malmö universitet)

Den svenska regeringen har nyligen föreslagit en lång rad repressiva politiska förändringar när det gäller migration och migranters mänskliga rättigheter. Ingen fråga har mött så mycket kritik som den föreslagna skyldigheten för offentliganställda att polisanmäla papperslösa – det som kommit att kallas för angiveriförslaget. Detta projekt syftar till att förstå varför och hur välfärdspersonal mobiliserar mot det föreslagna angiveriförslaget. Genom en enkät, individuella intervjuer och gruppintervjuer kommer vi att analysera deras argument, strategier och praktiker när de navigerar i detta policy-skifte. Den pågående statliga utredningen av förslaget kommer att presentera sin rapport strax för projektets uppstart och vi kommer att analysera remissprocessen och efterföljande offentliga debatter. Projektet argumenterar för att offentliganställda inom välfärden är avgörande inte bara för implementeringen av migranters mänskliga rättigheter, utan deras kritik mot angiveriförslaget indikerar ett kollektivt ifrågasättande i sig, vilket tillsammans med irreguljära migranters rättighets-anspråk skapar en nödvändig grund för migranters mänskliga rättigheter till att börja med. Projektets tvärvetenskapliga metod och teori kommer att göra det möjligt att diskutera inte bara implikationerna av välfärds-professionellas kritik och mobilisering för migranters framtida rättigheter utan också vilken status mänskliga rättigheter har i Sverige i stort idag.

Regulating Social Housing

I samarbete med Sara Stendahl (PI, Göteborgs universitet) undersöker jag hur rättslig reglering kan bidra till en social bostadspolitik som skapar goda boendeförhållanden för alla. Syftet är att presentera en tematisk sammanställning av tidigare forskning om rättslig reglering av betydelse för bostadens sociala dimensioner. Med rättsvetenskapligt inriktade studier avses forskning som fokuserar på juridik, juridiska konstruktioner och tillämpning av juridik eller rättssystem. Komparativa studier inkluderas för att möjliggöra jämförande och internationella perspektiv. Den systematiska utvärderingen genomförs i fyra distinkta faser: planering, genomförande, utvärdering och rapportering. I projektgruppen ingår två professorer (offentlig rätt och välfärdsrätt) samt en bibliotekarie. Projektet avslutas 2024 med en framåtblickande workshop där olika samhällsaktörer som är engagerade i att skapa en hållbar bostadspolitik bjuds in för att diskutera hur tidigare kunskap kan användas för att möta utmaningen att säkerställa tillgång till bra bostäder för alla.

Mobilisering av välfärdspersonal för mänskliga rättigheter mot angiverilagen - argument, strategier och praktiker

Med Jacob Lind (Malmö universitet), Christina Johnson (Malmö universitet), Emma Sundqvist (Enskilda Högskolan Stockholm)

Forskarlaget undersöker regeringens och Sverigedemokraternas förslag om informationsplikt för offentliganställda - den så kallade Angiverilagen - och kollektiva protester mot detta förslag. Fackföreningar och professionsförbund, tillsammans med andra aktörer inom civilsamhället, är centrala i mobiliseringen mot förslaget. Projektet undersöker varför fackföreningar, professionsförbund och andra organisationer har valt att göra angiverilagen till ett huvudmål för sin kritik. Vidare undersöks hur de organiserar sig samt vilka möjliga konsekvenser mobiliseringen får, ur ett människorättsperspektiv. Syftet med projektet är att studera argument, strategier och praktiker hos enskilda offentliganställda inom välfärdsinstitutioner liksom hos de civilsamhällesorganisationer som företräder dem. Projektgruppen arbetar med flera vetenskapliga metoder innefattande rättslig innehållsanalys, enkätdata, deltagarobservation, fokusgrupper och expertintervjuer. På så vis skapas ett rikt empiriskt material som fångar olika aspekter av mänskliga rättigheter, kopplat till angiverilagen.

Forskargruppen består av en unik sammansättning av människorättsforskare med olika bakgrund och teoretiska infallsvinklar. Gruppen är förankrad i praktiken, social rörelseteori och kritiska människorättsstudier. Angiverilagen är ett av flera förslag som för närvarande utreds som kan, om de går igenom, förändra förutsättningarna för hur det civila samhället i Sverige kan verka i framtiden. Angiverilagen indikerar också ett större paradigmskifte i Sverige där innebörden av människorättsliga åtaganden och synen på mänskliga rättigheter i samhället och inom institutioner omförhandlas. I projektet studeras civilsamhällets motiv för att organisera sig kring dessa parallella
och sammantvinnade förändringsprocesser samt hur civilsamhällesorganisationers roll potentiellt förändras när de
organiserar sig för att motverka förslaget om en angiverilag. 

Nyligen avslutad forskning

Jag var en av initiativtagarna till och forskningsledare för Asylkommissionen, ett gränsöverskridande samarbete mellan forskare, yrkesverksamma och volontärer, inklusive personer som sökt skydd och upplevt asylbyråkratin. Vi har granskat undanträngningen inom migrationsregleringen i Sverige under de senaste åren.

Med stöd från LU Innovation genomförde jag 2023-2024 ett aktionsorienterat forskningsprojekt om juridisk rådgivning och information med fokus på vad jag kallar ”right literacy”: Legal Literacy for a Right to Have Rights. De tog upp det växande behovet av stöd för att få tillgång till rättigheter i Sverige. Projektet omfattade kollektiva informationsaktiviteter och juridisk rådgivning på fysiska platser. Vi utvecklade en modell för juridisk information och rådgivning och producerade folkbildningsaktiviteter. Ett långsiktigt mål är att studenter inom rättssociologi, socialt arbete, mänskliga rättigheter och juridik ska kunna hantera e-post och webbplats på en juridisk klinik.

Jag har också lett en statlig utredning om praktiska verkställighetshinder och lagt fram lagförslag som ska förhindra att människor hamnar i rättsligt trångmål (SOU 2017:84).