Lisa Schmitz

Forskningsområden

• Tysk familjerätt
• Vårdnad om barn
• Exkluderingspolitik
• Queerfeminisme
• Affektiv-diskursanalys

Pågående forskning

I samtida tysk familjerätt har psykologiska begrepp såsom 'anknytningstolerans' och 'trygga anknytningsmönster' blivit centrala för att avgöra vad som anses vara "barnets bästa". Dessa ramverk används ofta för att motivera att vårdnaden dras tillbaka, särskilt i fall där samarbete mellan föräldrar – eller mellan föräldrar och statliga institutioner – bedöms som otillräckligt. Trots att dessa anknytningsdiskurser är sammanflätade med heteropatriarkala, rasifierade, klassbundna och ableistiska strukturer, används de i rättsliga processer som neutrala och objektiva mått.

Denna avhandling genomför en affektiv-diskursanalys av hur anknytningsdiskurser fungerar som affektiva teknologier som upprätthåller normativa föreställningar om släktskap – särskilt den vita, cis-heterosexuella, medelklassade kärnfamiljen. Med stöd i queerteoretisk och postkolonial teori granskas den psyko-juridiska användningen av anknytningslogiker i vårdnadsprocesser som framstår som cis- och heteronormativa. Baserat på kvalitativa intervjuer med juridiska yrkesverksamma och socialarbetare involverade i fall av könsbaserat våld, samt en analys av skriftliga psykologiska sakkunnigutlåtanden, undersöker studien: a) de affektiva och diskursiva mekanismer genom vilka anknytning konstrueras som psyko-juridisk sanning; b) den bredare politiken kring "anknytning" som en reglerande teknologi inom det juridiska fältet; c) hur olika former av våld (av)görs i vårdnadsprocesser, där omsorgspersoner – särskilt mödrar – patologiseras och bedöms som olämpliga i vårdnadsutvärderingar.