Oscar Björkenfeldt och Karl Dahlstrand har tillsammans med Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad, undersökt effekterna av hatiska meddelanden på internet. Mer än 1200 personer svarade på forskarnas rikstäckande enkät, varav drygt hälften någon gång läst kränkande inlägg om sig själva. Studien visar också att personer med utländsk bakgrund och de i åldern 16-35 är mest utsatta för näthat.

Näthatet påverkar de drabbades hälsa negativt och leder i många fall till självcensur. Sju av tio anpassar sina uttryck eller undviker att publicera sig på internet för att slippa hatiska kommentarer. Hälften av de svarande med utländsk bakgrund upplever att deras hälsa påverkats negativt av näthat. I åldrarna 16–25 är det nästan två tredjedelar.

– Det är en dyster bild som framträder utifrån enkätresultatet som riskerar påverka både enskilda och samhället på ett allvarligt sätt. Att förtroendet är lågt för rättsväsendet att hantera dessa kränkningar gör det särskilt viktigt att forska på området, säger Karl Dahlstrand, universitetslektor på Rättssociologiska institutionen.

Undersökningen genomfördes på uppdrag av Brottsoffermyndigheten utifrån ett regeringsuppdrag om en informationsinsats mot näthat kopplat till demokratiskt deltagande och delaktighet. Insatsens syfte är att förebygga och motverka förekomsten av näthat i det demokratiska samtalet, samt att bidra till att stödja dem som riskerar att drabbas av näthat.

Läs mer om studien på Brottsoffermyndighetens webbplats.

Eller ladda ner undersökningarna här:

• Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt (pdf, nytt fönster)
• Webbenkätundersökning: Demokratiskt deltagande (pdf, nytt fönster)
• Näthat och självcensur – det nya normala? (pdf, nytt fönster)