Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Regleringar mest effektiva när egna och allmänna intressen överensstämmer

Människor med mask på promenad i stad.
Foto: Matteo Jorjoson/Unsplash

I det senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift skriver professor emeritus Håkan Hydén om den rättspolitiska utmaning coronaviruset utgör för Sverige och att händelseutvecklingen under pandemin styrker tesen att reglering fungerar bäst när legitimitet och legalitet går hand i hand.

Pandemin har krävt intervention i privata sfärer tillhörande olika policyområden. Något liknande har vi inte har varit i närheten av tidigare, skriver Håkan Hydén, professor emeritus vid Rättssociologiska institutionen. Nya regleringar införs ad hoc och blir som ett lapptäcke utan normativt mönster. Sverige har inledningsvis förlitat sig på att påverka folkets beteende med normskapande istället för lagstiftning. Delvis för att det inte finns utrymme i grundlagen för undantagslagar på samma sätt som i andra länder.

När det kommit till att formulera politiken kring coronahanteringen har Folkhälsomyndigheten fått central roll. ”I Sverige har på detta område demokrati ersätts av meritokrati,” skriver Håkan Hydén. ”Detta är inte lika tydligt i andra länder.”

Han anser bland annat att den svenska regleringen under corona kännetecknats av att vi gått från självreglering till påbud, från individ till kollektiv orientering, från normer till regler och från egen svensk normering till mer ”normal” europeisk normering, där EU spelat in. Han påpekar att rättsliga regleringar är som mest effektiva när legalitet och legitimitet flyter samman. Ett exempel på detta är just självreglering.

”I självregleringsfallen kan man se det som att legitimiteten nått sin extrem som regleringsform och därmed suddat ut behovet av legalitet; egenintresse och allmänt intresse flyter samman och blir till ett. På coronaområdet handlar självreglering om den logik som präglar coronavirusets livscykel.”

 

För att ta del av hela Håkan Hydéns resonemang kan du läsa ”Corona – en rättspolitisk utmaning!” gratis som pdf i Statsvetenskaplig tidskrift.

På Håkan Hydéns personliga sida hittar du fler artiklar och information om hans pågående forskning.

 

Bild på Håkan Hydén.
Håkan Hydén är docent i privaträtt och professor i rättssociologi sedan 1988.