Forskningsprojektet “How does Islamic Law Change? Canonization and Codification of Islamic Legal Texts” finansieras med nästan 10 miljoner norska kronor från Trond Mohn stiftelse och lika mycket från Universitetet i Bergen. Forskarna studerar hur ändringar sker i islamisk lag och normativa texter över tid. Monika Lindbekk kommer att undersöka islamisk familjerätt med Egypten som exempel.
Varför är det viktigt att studera hur familjerätten i Egypten utvecklas?
Egyptisk äktenskaps- och skilsmässolag bygger till stor del på sharia (islamisk lag). Det är sedan tidigare känt att ändringar görs i islamiska lagtexter, men hur de sker är ännu inte klarlagt. De senaste har fler rättssociologiska studier undersökt tillämpningen av shariabaserad lagstiftning i domstolar, men fokus på förändringsprocesser har varit litet.
Egypten är ett viktigt intellektuellt centrum i den muslimska världen som genomgår stora sociala och politiska omvälvningar i kölvattnet av den arabiska våren. I en period med polarisering och falska nyheter är forskningsbaserad kunskap om dessa förändringar viktig
De flesta muslimska majoritetsländerna har valt att behålla islamisk lag inom familjerätten i form av modern statslagstiftning, men har avskaffat islamisk lag på andra juridiska områden. Det är därför familjerätt ofta kallas "islams sista bastion", en metafor som väcker kopplingar till belägring och krig. Som ett resultat av detta har familjen kopplats till identitetspolitik och är därför ett område där reformer betraktas som särskilt känslig.
Hur knyter det här projektet an till din egen forskning?
Jag bygger på min forskning om hur muslimsk familjerätt verkställs av domstolar i Egypten och andra muslimska majoritetsländer. Förutom en hög grad av kontinuitet visar min forskning att egyptiska familjedomstolar tillhandahåller nya tolkningar av religiösa källor som skiljer sig från traditionell islamisk rättsvetenskap. Traditionell islamisk rättspraxis baserades på en helt annan familjestruktur än den som ligger till grund för modern lag i Egypten
Ett exempel är begreppet kärnfamilj som inte finns i traditionell islamisk rättspraxis. Istället arbetade traditionell rättsvetenskap med ett familjebegrepp där familjefadern var i centrum. Äktenskapet var inte tänkt att vara ett långsiktigt kontrakt. Mannen har rätt att upplösa äktenskapet genom att göra ett ensidigt uttalande utan sin hustrus godkännande eller domstolarnas inblandning. Man har dessutom rätten att ha upp till fyra fruar. Däremot främjar moderna egyptiska domstolar en syn där kärnfamiljen är central i samhället. Maktförhållandet beskrivs i religiösa termer och ses som ett evigt avtal och heligt förbund.
I kölvattnet av politisk aktivism under den arabiska våren, från 2011 till juli 2013, blev familjerätten en omtvistad fråga. I synnerhet ansågs en lag från 2000 som gav kvinnor rätt till skilsmässa utan mannens godkännande kontroversiell. Detta följdes av ytterligare rättsliga reformer som sågs utmana mannens myndighet i familjen. Jag analyserar också dessa kontroverser om egyptisk familjerätt.
Lämnar du Rättssociologiska institutionen i Lund eller kommer du att vara kvar?
Jag hoppas kunna kombinera detta forskningsprojekt med ett jobb i Lund.
