Håkan Hydén
Professor emeritus
En essä om estetisk efterrättelse
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Meads centrala påstående var att medvetandet uppstår mellan människor. Det individuella subjektet framträder därmed som en effekt. Jag har lyft fram det faktum att Miget ? agenten snarare än subjektet ? föregår och ingår i den sociala interaktionen. I och med det föregår Miget subjekt/objekt distinktionen vilken blir relevant först när interaktionen är en realitet. Den biologiska organismen ? kroppen (i interaktion) föregår alltså medvetandet. Miget som kropp och organism betonas i avhandlingen för att tydliggöra den skillnad som föreligger mellan Mig och Jag. Jaget som bild och reflektion är, som vi har sett, något annat än det faktiska agerandet. Sören Kierkegaards skillnad mellan lidelse (det genuina engagemanget) och reflektion (det beräknande och överlagda) ? där lidelsen förutsatte det djupaste deltagande och reflektionen distans ? har fungerat som en parallell. Jaget är den envisa försanthållaren av den estetiska efterrättelsen, det lidelsefulla deltagandets absoluta motpol, i en mening tomt. Detta behov av att identifiera sig själv som något kan ses som ett sätt att ? med formen som utgångspunkt ? sträcka sig efter gemenskap men också som ett sätt att hålla livet ? innehållet ? på avstånd. Den metaforblinde estetikern uppfattar eller erkänner inte representationen som en representation, att Jaget är det representerade Självet och inte Självet. Estetisk efterrättelse utgår från klyftan ? mellan Miget och Jaget ? i den meningen att skillnaden mellan objektet och bilden av det (eftersträvansvärda) ignoreras. Att legitimera en gestaltning är alltså inte detsamma som att verifiera ett sakläge. Jean-Paul Sartre nämndes som exempel. Som barn tycks han ha likställt sig fullt ut med en generaliserad andre. Sartre var enbart Jag, spegelbilden av andras tankar om honom. Hur vida det var omgivningen, situationerna eller tingen som fordrade estetisk efterrättelse av Sartre är oklart ? klart är att det var svårt för honom att inte tillmötesgå kraven eftersom hans eget värde var underordnat dem. Operativsystemet GNU/Linux har fungerat ? som parallell: operativsystemet GNU/Linux kontra tecknet GNU/Linux.
Jag har lyft fram estetisk efterrättelse som en infallsvinkel på normer. Med socialpsykologins perspektiv har jag ringat in problematiken. Symbolmiljön ? med sitt språk- och skådespel ? har fungerat som en skärningspunkt mellan individ och samhälle, detta föränderliga ?fokus? med sin ?individuella? motsvarighet i förhållandet mellan Jaget ? som en generaliserad andre ? och Miget ? existensen.
En symbolmiljö består av gemensamma nämnare vari samma sociala verklighet råder. Värdeomdömen framstår där som objektiva. Att tillägna sig en symbolmiljö ? ett förhållningssätt ? är ungefär detsamma som att navigera efter ett slags yttre ?kompass?. Den yttre kompassen anger hur vi bör vara, bete oss, vad vi bör leta efter och hur vi bör betrakta det vi ser. Också ramnormsystemet får sin betydelse härigenom.
Antingen överensstämmer andra genom sina ting och gester med ens egen symbolmiljö eller också inte. Människan kan rent av sägas stå ? och falla ? med de associationer hon ger upphov till hos mottagaren. Estetisk efterrättelse är form framför innehåll, en bild uppbyggd av symboler i den meningen att man inte vill associeras med något som man inte också kan identifiera sig med.
Meads centrala påstående var att medvetandet uppstår mellan människor. Det individuella subjektet framträder därmed som en effekt. Jag har lyft fram det faktum att Miget ? agenten snarare än subjektet ? föregår och ingår i den sociala interaktionen. I och med det föregår Miget subjekt/objekt distinktionen vilken blir relevant först när interaktionen är en realitet. Den biologiska organismen ? kroppen (i interaktion) föregår alltså medvetandet. Miget som kropp och organism betonas i avhandlingen för att tydliggöra den skillnad som föreligger mellan Mig och Jag. Jaget som bild och reflektion är, som vi har sett, något annat än det faktiska agerandet. Sören Kierkegaards skillnad mellan lidelse (det genuina engagemanget) och reflektion (det beräknande och överlagda) ? där lidelsen förutsatte det djupaste deltagande och reflektionen distans ? har fungerat som en parallell. Jaget är den envisa försanthållaren av den estetiska efterrättelsen, det lidelsefulla deltagandets absoluta motpol, i en mening tomt. Detta behov av att identifiera sig själv som något kan ses som ett sätt att ? med formen som utgångspunkt ? sträcka sig efter gemenskap men också som ett sätt att hålla livet ? innehållet ? på avstånd. Den metaforblinde estetikern uppfattar eller erkänner inte representationen som en representation, att Jaget är det representerade Självet och inte Självet. Estetisk efterrättelse utgår från klyftan ? mellan Miget och Jaget ? i den meningen att skillnaden mellan objektet och bilden av det (eftersträvansvärda) ignoreras. Att legitimera en gestaltning är alltså inte detsamma som att verifiera ett sakläge. Jean-Paul Sartre nämndes som exempel. Som barn tycks han ha likställt sig fullt ut med en generaliserad andre. Sartre var enbart Jag, spegelbilden av andras tankar om honom. Hur vida det var omgivningen, situationerna eller tingen som fordrade estetisk efterrättelse av Sartre är oklart ? klart är att det var svårt för honom att inte tillmötesgå kraven eftersom hans eget värde var underordnat dem. Operativsystemet GNU/Linux har fungerat ? som parallell: operativsystemet GNU/Linux kontra tecknet GNU/Linux.
Jag har lyft fram estetisk efterrättelse som en infallsvinkel på normer. Med socialpsykologins perspektiv har jag ringat in problematiken. Symbolmiljön ? med sitt språk- och skådespel ? har fungerat som en skärningspunkt mellan individ och samhälle, detta föränderliga ?fokus? med sin ?individuella? motsvarighet i förhållandet mellan Jaget ? som en generaliserad andre ? och Miget ? existensen.
En symbolmiljö består av gemensamma nämnare vari samma sociala verklighet råder. Värdeomdömen framstår där som objektiva. Att tillägna sig en symbolmiljö ? ett förhållningssätt ? är ungefär detsamma som att navigera efter ett slags yttre ?kompass?. Den yttre kompassen anger hur vi bör vara, bete oss, vad vi bör leta efter och hur vi bör betrakta det vi ser. Också ramnormsystemet får sin betydelse härigenom.
Antingen överensstämmer andra genom sina ting och gester med ens egen symbolmiljö eller också inte. Människan kan rent av sägas stå ? och falla ? med de associationer hon ger upphov till hos mottagaren. Estetisk efterrättelse är form framför innehåll, en bild uppbyggd av symboler i den meningen att man inte vill associeras med något som man inte också kan identifiera sig med.
Avdelning/ar
- Rättssociologiska institutionen
Publiceringsår
2007
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Studies in Sociology of Law
Volym
25
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Lund University
Ämne
- Law and Society
Nyckelord
- Sociology
- Torgny T. Segerstedt
- George Herbert Mead
- GNU/Linux
- Aesthetics
- Norms
- Sociology of Law
- Social Psychology
- Sociologi
Status
Published
Projekt
- En essä om estetisk efterrättelse
Handledare
- Håkan Hydén
- Carl-Göran Heidegren
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1403-7246
- ISBN: 91-7267-235-8
Försvarsdatum
4 maj 2007
Försvarstid
14:15
Försvarsplats
sal 206, Universitetshuset, Universitetsplatsen
Opponent
- Hanne Petersen (Professor)