Ökad digitalisering av samhället har tvingat fram nya former av lag och rätt. På internet och i programvara används programmeringskod både för att skapa den digitala produkten och de rättsliga konstruktioner som utgör lagen i dess digitala form. Jannice Käll, som även är immaterialrättsjurist, konstaterar att den lagstiftande makten därmed flyttas från parlament till de företag som använder kod för att kontrollera de digitala plattformarna. Den kodade rätten som styr digitala plattformar tar sig sedermera in i fysiska privata och offentliga miljöer.
 
Även digitala bilder kan fungera som lag. Artificiell intelligens i ett självkörande fordon eller ansiktsigenkänning läser av sin omgivning via sensorer och agerar så som den tränats att göra genom att tolka bilder. Maskinseende, som tekniken kallas, kan användas för att teknik självständigt ska följa lagen, som en självkörande bil som håller sig på vägen och bromsar för hinder. Eller för att en maskin ska utöva lag, exempelvis vid gränskontroller när ansiktsigenkänning avgör om ett ansikte är detsamma som på bilden i ett pass.
 
Jannice Käll varnar för att teknisk autonomi och automatisering kan göra rätten otydlig, särskilt när den inte längre uttrycks sin traditionella skriftliga form. För att bemöta juridisk digitalisering föreslår hon att proaktivt identifiera automatiseringens styrformer och vilka som kontrollerar rätten i de digitala kontexterna.
 
 
Läs mer om Jannice Källs forskning på hennes personliga sida.