Lena Svenaeus bidrag, ”Makten över löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad: Om magi och manipulation – förr och nu”, behandlar upprätthållandet av löneskillnader mellan kvinnor och män över tid. Med exempel från 1950, 1980 och 2018 visar hon hur normen om kvinnors lägre löner försvaras med skambeläggning, manipulation och en dogmatisk tro på industrins makt över lönerna. Lena Svenaeus är arbetsrättsjurist och disputerade vid Rättssociologiska institutionen 2017 och har tidigare arbetat som domare, jämställdhetsombudsman (JämO) och varit chef för Statens haverikommission.
 
Ankie Hartzéns kapitel ”Den europeiska sociala dialogen som system – metodologiska reflektioner” är inte lika lättillgängligt, men lika intressant. Hennes doktorsavhandling ”The European Social Dialogue in Perspective: Its future potential as an autopoietic system and lessons from the global maritime system of industrial relations” undersökte den sociala dialogen i EU. Förenklat är det ett samarbete mellan europeiska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och EU-kommissionen varigenom arbetsmarknadens parter ges möjlighet att påverka och ibland avtalsvis utforma socialpolitisk lagstiftning på EU nivå. Den sociala dialogen innefattar många aktörer och i Lavalgenerationen presenterar Ankie Hartzén en metodologisk modell som möjliggör studier av ett så omfattande fenomen på ett sätt som samtidigt bidrar med djupare förståelse.

Kapitlen finns tillgängliga för nedladdning här:

Lena Svenaeus kapitel ”Makten över löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad: Om magi och manipulation – förr och nu” (PDF)

Ankie Hartzéns kapitel ”The European Social Dialogue in Perspective: Its future potential as an autopoietic system and lessons from the global maritime system of industrial relations” (PDF)