I juni 2021 publicerade Oscar Björkenfeldt och Måns Svensson resultaten av en enkätstudie om journalisters upplevelser av näthat. Bland de drygt 3 000 journalister som deltog i undersökningen uppgav sju av tio att de utsatts för förolämpning, fyra av tio att de utsatts för förtal och 23 procent hade utsatts för ofredande och olaga hot. Många upplever dessutom negativa hälsoeffekter som ett resultat av utsatthet och studien påvisar även omfattande självcensur.

Artikel: Näthatets effekter på hälsa och det öppna samhället

Forskningen var en av flera bidragande orsaker till att hovrättsrådet Anne Rapp i en statlig utredning föreslår att hot och våld mot nyhetsförmedlare, andra journalister och deras närstående ska ses som försvårande och medföra ett strängare straff. Ett alternativt förslag är instiftandet av ”brott mot fri åsiktsbildning” i brottsbalken. Anne Rapp föreslår att förändringen införs 1 juli 2023.
 
− Yttrandefrihet är en grundpelare för vårt demokratiska samhälle. Hat och hot mot journalister eller andra utövare av samhällsnyttiga funktioner riskerar att inskränka den friheten. Dessa röster är oumbärliga och får aldrig riskeras att tystas av hat och hot, och därför välkomnar jag denna utredning, sa kulturminister Jeanette Gustafsdotter vid en presskonferens i samband med överlämnandet av utredningen den 2 februari.

Läs statens offentliga utredning ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner”.
 
Besök sidan för forskningsprojektet Hot och hat mot journalister