Oscar Björkenfeldt, doktorand vid Rättssociologiska institutionen, anser att rättsväsendet och journalister måste ändra attityd till brott på nätet.
– Det finns ett akut behov av att agera mot att trakasserier normaliseras inom rättsväsendet och journalistkåren", säger han.
Oscar Björkenfeldt analyserade över 1 000 öppna enkätsvar från journalister med varierande förtroende för rättssystemet för att undersöka hur de uppfattar rättsliga förhållanden kring trakasserier på nätet. Resultaten tyder på ett behov av högre teknisk kompetens, ökade resurser och prioritering inom rättssystemet för att hantera hat och hot mot journalister på internet.
Forskningen visar också att journalister, jurister och poliser accepterar näthat som en del av journalistiken.
– Det skapar en kultur där journalister förväntas acceptera hot och hat och att de inte förtjänar rättsligt skydd. De får hantera de psykologiska påfrestningarna av trakasserier utan juridiskt eller socialt stöd, säger Oscar Björkenfeldt.
En journalist som svarade på enkäten menar att journalister löper en ökad risk att utsättas för brott. Men förhållandet till rättssystemet är ansträngt. Enligt enkätsvaret anser Polisen att journalistik orsakar "livsstilskriminalitet" och att journalisterna är medskyldiga till brotten som drabbar dem.
Enligt Oscar Björkenfeldt indikerar forskningen att åklagare och polis inte förstår de emotionella övergreppens psykologiska effekter och vad de sociala konsekvenserna av en demonisering av journalistik kan innebära.
– Okunskapen tydliggörs genom att journalister upplever att resurser och prioriteringar bara tilldelas när det är risk för en fysisk konfrontation. Det beror förmodligen på att brott på nätet har lägre status än brott i den fysiska världen.
Studien visar att problemet sträcker sig bortom rättssystemet och journalistiken. Ambitionen att tysta vissa perspektiv i den offentliga debatten lyckas eftersom journalister som utsätts för trakasserier på nätet ofta självcensurerar. Det tar ifrån medborgarna deras informationsfrihet och journalisterna sin yttrandefrihet.
– Rättssystemet spelar en avgörande roll för att skydda journalisters yttrandefrihet. Tyvärr visar studien att det finns mycket att förbättra för att uppfylla den här viktiga skyddsrollen, säger Oscar Björkenfeldt.
Men forskningen visar också att domar mot trakasserier på internet och respektfullt bemötandet från polis och jurister påverkar journalisters förtroende positivt. Journalister som upplever ett stöd från rättssystemet är mer benägna att agera mot näthat.
Det sistnämnda är ett viktigt resultat utifrån ett lagförslag från Justitiedepartementet om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister. Regeringen föreslår att straffet ska höjas för brott som begås mot en person eller någon närstående som yrkesmässigt ägnar sig åt journalistik.