Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Vår forskare på plats vid rättegången mot Telia

I dag inleds rättegången mot Telia och tidigare medarbetare som åtalas för grov bestickning efter att ha köpt in sig på 3G-licenser i Uzbekistan år 2007. På plats i Stockholms tingsrätt är Isabel Schoultz som forskar om hur företaget hanterat krisen.
Bild på en Teliaskylt

– Förenklat kan man säga att hela situationen kan ha triggat brott, då det är svårt att kombinera höga vinstmål med att göra affärer i en diktatur. Det fanns till och med en medvetenhet inom Teliasonera att det fanns stora risker, bland annat för korruption, med att göra affärer i Uzbekistan, säger Isabel Schoultz.

Som rättssociolog vill hon förstå hur företaget försvarat sig mot anklagelser om brott och i förlängningen förstå vad som triggar företag att bryta mot lagen.

För att närma sig ämnet har Isabel Schoultz valt att studera hur Teliasonera, senare Telia Company och några andra företag, medvetet eller omedvetet, använder sig av olika så kallade neutraliseringstekniker när de anklagas för brott.

Ett mönster utkristalliseras

När hon gått igenom företagets uttalanden i media och i deras egna publikationer såsom årsrapporter och pressmeddelanden utkristalliseras ett mönster när företaget förklarar varför de trots de stora riskerna valde att etablera sig i Uzbekistan och närliggande länder.

En återkommande förklaring handlar om att affärerna i slutändan ansågs kunna hjälpa befolkningen och landets ekonomi. Den förklaringen återkommer i flera företag som studerats. Likaså att det i alla fall är bättre om ett företag från Sverige, med starka humanitära och demokratiska traditioner, gör detta, än exempelvis från Kina.

Ledningen i nuvarande TeliaCompany använder sig av så kallad scapegoating

Telia har också framhållit att ansvaret ligger hos en liten grupp inom dåvarande TeliaSoneras ledning och den kultur som ansetts ha funnits då.

– Ledningen i nuvarande TeliaCompany använder sig av så kallad scapegoating, genom att förlägga ansvaret för det inträffade på de tidigare höga cheferna som nu är under åtal. Den här strategin möjliggör för en separering av det nuvarande företaget och dess tidigare ledning, säger hon.

Här summerar hur hon hur företaget officiellt har hanterat anklagelserna hittills:

Fas 1 – förnekelse: Mutanklagelserna exploderade år 2012 efter att SVT-programmet Uppdrag Granskning sände ett inslag om Teliasoneras affärer i diktaturen Uzbekistan. Också tidigare hade anklagelser framförts, men de hade mer eller mindre passerat obemärkt. Teliasonera förnekar alla anklagelser. Åklagaren inleder en förundersökning om misstänka mutbrott.

Fas 2 – utredning och avgång: Telia Sonera tillsätter en utredning som leds av advokatbyrån Mannheimer Swartling. Rapporten ger affärerna skarp kritik. Dåvarande VD Lars Nyberg avgår.

Fas 3 - medger problem: Efter utredningen väljer företaget en annan hållning. Man medger att affärerna inte genomfördes på ett tillfredställande sätt.  Konsekvensen blir att stora delar av styrelsen och ordföranden avgår i början av år 2013. Den nya styrelseordföranden lovar att vidta åtgärder och bringa klarhet i affären.

Fas 4 – ännu en utredning: En ytterligare utredning tillsätt, denna gång genom den internationella advokatbyrån Norton Rose för att grundligt granska affärerna i hela Eurasien. Den visar att händelsen i Uzbekistan inte är en isolerad företeelse, utan a snarare ett mönster av transaktioner som inte gått rätt till. Förundersökning inleddes kring affärer i flera länder men lades senare ner.

Fas 5 – distansering och syndabockar: Efter att den andra utredningen presenterar går företaget ut via pressmeddelanden och förklarar att det är en liten grupp som har skött affärerna i Eurasien. Det är deras kultur och ledarskap som resulterat i de kritiserade affärerna.

Fas 6 – förlikning och medgivande av korruption: År 2017 ingår Telia en global förlikning med det amerikanska justitiedepartementet, den amerikanska finansinspektionen och den allmänna åklagarmyndigheten i Nederländerna och går med på att betala 965 miljoner dollar för brott mot FCPA (Foreign Corrupt Practices Act) och nederländsk lagstiftning.

Åtal och rättegång: Från om med tisdagen den fjärde september till den 20 december pågår rättegången mot de tidigare höga cheferna och bolaget Telia Company. Det är alltså två åtal som pågår parallellt. Telia Company riskerar dock inte ytterligare kostnader vid ett eventuellt förverkande av vinster som uppkommit genom brott, eftersom det kommer täckas av det 965 miljoner dollar som Telia gått med att betala i den globala förlikningen.

Forskningsprojektet ”Business as usual. Företags försvarsmekanismer vid anklagelser om brott” finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och bedrivs i samarbete med professor Janne Flyghed vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

 

Isabel Schoultz

Photo of Isabel Schoultz by Emma Lord.

Isabel Schoultz är doktor i kriminologi och vikarierade lektor och forskare på Rättssociologiska institutionen.

Medverkan Sveriges Radios

Rättegången mot Telia i Sveriges Radios Studio Ett (2018-09-04)

Isabel Schoultz medverkar 37:40 min in i programmet.

 

 

Senaste nyheter

2018-12-04

Miljörättsadvokatens tre hållbarhetstips

Miljörättsadvokatens tre hållbarhetstips
2018-12-03

Staffan Michelson har disputerat

Staffan Michelson har disputerat
2018-11-15

Staffan Michelsons avhandling spikad!

Staffan Michelsons avhandling spikad!
2018-11-05

Bättre kunskap om Barnkonventionen när 14 länder klara med digital plattform

Bättre kunskap om Barnkonventionen när 14 länder klara med digital plattform
2018-10-31

Ny innovativ grundbok i rättssociologi

Ny innovativ grundbok i rättssociologi

Rättssociologiska institutionen

Lunds universitet
Besök: Allhelgona Kyrkogata 14 M
, 223 62 Lund


Postadress: Box 42, 221 00 Lund

Samhällsvetenskapliga fakulteten